But Had Me Believing It Was Always Something That I'd Done .
Kämpar fortfarande med att försöka hitta något relativt billigt flyg till Barcelona.
Känner mig lite låst dock.
Just för tillfället så blir jag mer och mer rädd för en känsla som har börjat krypa upp allt oftare.
Har börjat stänga av igen, ignorerar sånt som är jobbigt.
Låtsas att jag inte finns.
Stänger av och sover mycket, men är ändå alltid trött.
Allt känns på sätt och vis bekant, men jag vågar inte riktigt tänka på det.
Så istället stänger jag av och isolerar.
Väljer att se det problemfria istället för att ta tag i allt det jobbiga som egentligen ständigt ligger där bak och gnager.
Så om ni tycker att jag varit osocial, möjligen inte hört av mig fast jag sagt att jag skulle så är det för att jag inte kommer ihåg det. har isolerat för mycket.
Dödläge här med alltså.
Skrivet 2012-02-09 Klockan 20:37:15
Hörredu Carolina Grönberg, min fina fisk! (Vilket ju faktiskt är sant, för det är ju vad du och jag är. Fiskar.) Du måste orka simma nu babe, även om det är strömt åt alla jävla håll och man helst av allt vill sjunka till botten. För har man väl sjunkit är det så är det så himla långt upp, för havet är så freaking djupt på vissa ställen. Du vet sådana där svarta hål i vattnet, träffar man en sån och jag har hört att man nästan inte ser solen även om man tittar rakt upp. Jag vill att du ska se solen. Och jag vill inte att du ska bli hajmat! Se solen med mig. I barca, i vår, i sommar. Tillsammans fysiskt eller psykist, det spelar ingen roll! Men orka simma. Våga simma. Gör ett svanhopp. Gör det imorgon!
