Carolina Grönberg

Skrivet 2011-03-30 Klockan 20:06:36

Känner mig väldigt självdestruktiv idag.
Sitter bara därför ensam i en mörk lägenhet och gör en självdestruktiv spellista på spotify.
Önskar att jag visste vad som kommer sen, önskar jag visste möjligheterna utan att leta.
Har i alla fall varit en duktig självdestruktiv tjej och gjort klart lite skoluppgifter.
Ska nog ta mig an disken när jag ändå är igång.
Påminnelse till mig själv, Bon Iver. Kom ihåg det, självdestruktiva mäniska, kom ihåg det.

Är fortfarande lika fascinerad av justin biebers öppna hjärta, dock inte på ett feelgood sätt.
Snarare på ett avudsjukt sätt.

Time isn’t kind or unkind, you liked to say.
But I wonder to who
what it is you’re saying today.

Skrivet 2011-03-29 Klockan 13:34:29

Har fyra läsare för tillfället så det spelar ingen roll vad jag skriver här så nu skriver jag.
Tittar på Ellen Degeneres (som vi tyvärr inte fick se i LA, bommer!) och hon har besök av Justin Bieber. Beiber? Whatever. Jag har inte ritkigt förstått hela grejen med honom, visst han är en bra sångare. Men besatthet av honom? njaaaaaa.
Men jag måste erkänna att när han knackade på hos 15-åriga Paige som har hela sitt sovrum tapetserat av bilder på honom och hon typ gråter av lycka så är det något som smälter.
Det som smälter smälter just när han sträcer ut armarna och ger henne världens kram som om de varit bästa vänner i evigheter. Inte den där stela kändis möter fan kramen, utan en ritkig hjärtlig kram.
Nästan så att han luktar på hennes hår dessutom. Väntar bara på kyssen liksom.

Samma sak när han står bredvid Ellen och låter som om de brukar hänga tillsammans.
Jag tycker att det är något beundransvärt, att man som människa kan vara så öppen bland främlingar och visa sådan vänlighet. Visst man får ju ett visst försprång om man är kändis för då ska man vara bra på att prata med främmande människor, men ändå.
Att kunna göra det så öppet och hel hjärtat.
Så ja, mina kära läsare.
Nu har ni fått sett mig skriva ett hyllningsinlägg till snorungen Justin Bieber, du vet, han som ser ut som 14 när han egentligen är.... vänta... googlar hans ålder... 17 år gammal.
Kanske inte mitt bästa blogginlägg, men känner mig faktiskt lite rörd.
önskar att jag kunde vara lika öppen och hjärtlig som Justin Bieber.

Skrivet 2011-03-25 Klockan 20:38:02

Hemkommen från Los Angeles.
Känns som om jag glömde en bit av mig själv där.
Eller så saknar jag bara mina tillhörigheter som jag var tvugen att slänga för att få med mig resväskan hem.
Eller så är det verkligen en bit som saknas, kanske den där skinnflisan ur näsan som bagageluckan hackade ur under den sista dagen.

Har undvikit skolan sen jag kom hem. Har undvikit en hel del saker.
Har tillbringat mest tid i Ockelbo, kära gamla Ockelbo.
Vill fortsätta ha hjärnan avstängd, så som den var borta i LA-land.
26 minuter ensasm på ett tåg gör snabbt det riktigt svårt.
Speciellt om man åker när det är mörkt så de där glänsande, trötta ögonen reflexteras tillbaka på sig själva.
Alla gropar, alla slitna hårstrån skriker tillbaka.
Klippa sig, jobba, plugga, köpa, roa sig, spara, tveka, satsa, hoppa, stanna, springa, hitta, gömma, leta, ignorera

Om du aldrig provat, hur kan du då vara säker
Om du aldrig provat, hur kan du då vara säker
Om du aldrig provat, hur kan du då vara säker
Jag börjar tro att, Jag börjar tro att vi kan gå

Ibland önskar jag att jag hade min egna filmmusik.
Eller åtminstone en radiokanal i huvudet. min radiokanal.

Och varför har inte en jävel talat om för mig att Johnossi är på maxim ikväll????

Skrivet 2011-03-06 Klockan 23:07:41

Los Angeles i sisådär två veckor :)
Läs mer här: http://businesstrip.blogg.se/

See ya !